Jag har haft fina konversationer med intressanta människor, dagen har varit bra, men ändå så sitter jag här med en så sjuk ångest. Den äter upp mig !

Jag hatar när det blir såhär, jag verkligen hatar det ! För det finns inget jag kan göra åt det :(

Tänk er själva, en känsla av obehag som bara strålar ut i kroppen helt utan förvarning, som växer och växer.

Bara på 10 minuter har den dubblats, när det har gått en halvtimme så blir andningen kaos och sen ligger man i en klump på golvet och skakar.

Jag är trött på det ! Jag är så jävla trött på det !

En vän till mig brukar säga: Bestäm dig nu ! Bara bestäm dig !

Åh vad jag önskar att det va så lätt. Så många ggr jag har bestämt mig för att inte låta ångesten fånga mig, påverka mig. Men varje gång slår den mig till marken.

Är det såhär livet ska vara, går det ut på att ha otåliga ångestattacker ?'

Dem säger att det är en sjukdom, man får diagnoser.

Jag säger: Jävla skit sjukdomar !