Det vá då slutet började....
När det gör sådär vridande ont i hjärtat, när tårarna rinner ostoppbart, när man är trött men ändå inte kan sova, när man sluter ögonen och en o samma händelse rusar likt ett tåg varje gång.
Vad gör man då ?
Årsdagen närmar sig.. Jag önskar jag kunde spola tillbaka tiden, tillbaka till den 23 januari. För det vá då allt hände, det vá då det blev allvar på riktigt. Det va då slutet började.
Kommer det någonsin sjunka in ? Kommer jag någonsin förstå ?
