Mina två små änglar..

Ni vá det finaste jag hade, och ni är borta. Zita mitt lilla hjärta, idag är det ett år sen du lämnade oss.
Pappa, det har bara gått 17 timmar sen du somnade. Jag vill bara springa tillbaka och krama dig, berätta för dig hur mkt jag älskar dig ! Men du sover.. Det går inte att väcka dig. Varken dig eller Zita.

Mina fina änglar, hoppas ni träffats nu och och sitter och myser tillsammans ! Ni är så saknade och älskade.
Om ni ändå kunde komma tillbaka till mig ..