Jag saknar min älsklade lilla kompis.
Galet mkt :(

Ibland gör det så ont i min själ att jag inte vet var jag ska ta vägen..
Drömde om dig i natt min lilla älskling, du vá så full av liv och det vá helt underbart att få borra ner ansiktet i din päls. Dom som stod runtomkring mig när du kom springandes sa att du vá död, att jag inbillade mig.
Men det vá du ! Jag vá så glad över att få se dig !
Tänk om det vá på riktigt.. Ibland ångrar jag att jag lät dig somna.
Men det vá bäst så.. Eller, vá det verkligen det ? Ibland undrar jag. Eller så är jag självisk..

Att vagga dig i min famn, att skaka dig och försöka få dig vakna..
Men det gick inte. Du somnade och sover för evigt.
Att inte få krama dig när jag vill, att inte få berätta alla mina hemligheter, att inte kunna gråta i din päls när jag behöver.. Du fanns alltid där. Även om du inte kunde prata så vet jag att du förstod, du lyssnade och buffade lätt med nosen, precis som om du ville säga att allt löser sig. Allt kändes så mkt lättare när du fanns. Det fanns alltid någon att komma hem till, någon som alltid tog emot en och blev helt överlycklig när man satte nycklen i låset och vred om..

Men så är det inte längre och det är bara att acceptera, men det är inte lätt.
Trotts att det har gått 8 månader så känns det som om det vá igår du somnade..


Jag saknar dig så mkt ! Kan inte beskriva hur mkt.
Du vá min andra halva, den bästa i hela mitt liv ♥