Jag saknar dom gamla tiderna.

När vi vá ute och körde halva nätterna, festade i tid och otid, hade "kaffemöte" på statoil mitt i natten, satt på lekplatsens småhus och pratade om livet. Alla galna sommrar, en cider mitt på dagen på hampan, promenader på stranden... Jag skulle kunna rabbla upp hur mkt som hellst !
Allting vá så bra då ! Det fanns inga bekymmer, eller det kändes inte så..
Nu.. Nu blir allt kaos, vad man än gör. Man får känna på hur livet verkligen är.

Jag har fina vänner sen många år tillbaka och även några nya.. Utan dom så hade inte vardagen gått ihopa.
Vad skulle man gjort utan sina vänner egentligen ? Det är dom som får en att stå upp när man är påväg att rasa, dom får en att tänka rätt och gå rätt väg.

Ta vara på era vänner ! Ni vet aldrig när ni mister dem, det kan vara när ni minst anar.