Ibland undrar man hur man ska klara av allt som händer och sker i livet.
Hur ska man klara alla motgångar ? Och även framgångar ?
Ibland blir det för mkt. Av både det goda och det onda.
Ofta tänker man "Varför jag ?" När man har tänkt den tanken så brukar man oftast känna sig egoistisk efteråt.. Men är man det ? Bara för att man tänker en tanke ?

Man har nerförsbackar och uppförsbackar i livet, så kommer det alltid att vara, så länge man lever.
Men när uppförsbacken aldrig tar slut då ? När man går runt hörnet och ser ännu en backe närma sig. Vad gör man då ?
Jag vet om att min backe tar slut nångång, men jusst nu så är den brantare än någonsin.

2009 skulle bli ett bra år, det vá vi många som sa.
Men det verkar inte bli så..Inte för mig i alla all. 2009 är nog inte "mitt" år.
Det verkar inte finnas något slut på alla tråkigheter.
Det har bara gått 2 månader på detta året och redan har så mkt hänt.
4 st har dött, konstiga saker har hänt, det är så mkt bråk..
Och mitt i allt så står jag.

Jag finner ingen lösning på något, jag ser ingen ljusning. Men jag vet att den finns där, någonstans. Jag har hittat den förr och kommer göra det igen. Frågan är bara när ?

Jag han precis "smälta" Malin begravning för att sen få nästa smäll..
Ännu en som har dött..

Så min stora fråga är - När tar helvetet slut ?