Begravningen vá otroligt fin.. Där vá vackra blommor och massvis med levande ljus hela kyrkan.
Tankarna snurrade som bara den. Jag fick en klump i halsen som fick mig att å illa, jag kunde inte gråta..
När Marie började spela "Holy spirit i thirst for you", så brast allt.. Min solo låt, min.. Jag kommer aldrig mer kunna sjunga den igen, aldrig någonsin.. "Stairway to heaven" och "Du är en bön" är också svåra att lyssna på nu..
Tänk att en låt kan ge så mkt minnen och ha så stor påverkan på livet.

Malin kommer aldrig mer tillbaka.. Vi kommer aldrig mer sjunga tillsammans, aldrig mer öva stämmor, aldrig mer skratta tillsammans... Vi kommer aldrig att få höra ditt glada skratt..

Jag har verkligen lärt mig att ta vara på det jag har och inte ta någon eller något för givet. Allt kan hända, en olycka kan vara framme på en sekund..
Man ska påminna sina vänner om hur mkt dom betyder för en, en dag skiljs man åt.. På ett eller annat sätt.
Man föds och man dör.. Där i mellan finns livet.


Du är en bön. (Det är inte vi som sjunger)