Jag hade också velat somna direkt, kunna säga alla ord rakt ut utan att tycka att det är pinsamt eller obehagligt.
Jag vill slippa känna rädslan för om jag har gjort rätt eller fel
Jag vill veta vad jag ska säga, så jag inte säger fel.
Jag vill inte ha dom där blickarna på mig när jag blir tvungen att berätta.

Vetskapen av att där sitter minst tre andra som kommer få höra om den hemskaste och pinsamaste dagen i mitt liv, gör mig rädd..
Rädd för vad dom ska tycka och tänka om mig, även om där bara är en som känner mig..
Men det känns ändå så hemskt pinsamt att behöva sitta och berätta alla detaljer inför dom..
Jag valde själv, jag har själv satt mig i den sitsen jag sitter i nu, men jag kan inte dra mig ur nu..

Det sägs att man får bita i det "sura äpplet" och bara berätta allt... Men, det är privat, pinsamt och läskigt..
Vet inte vad jag ska börja med och säga ens.. -Jag satt på stolen.. Eller.. Åhh, jag vet inte !
Eller jo, jag vet precis allting ! Men o sitta o berätta det för andra känns inte normalt.. Typ..

Det är ingen som kommer att tycka att jag är konstig eller så.. säger folk i alla fall..
Men det känns inte så för mig.. För mig är allt konstigt!

Nää, jag kan lika bra lägga ner allt nu, ingen idé att sitta här och tänka.. Får försöka sova i stället...

Ha det fint !


Sofia, Molly, Johanna & Jag