Några gamla dagboksinlägg..

Vill bara bort härifrån! Bort,bort till paradisets land..
Dansa likt en ängel,på alla dessa moln.
Glömma allt som var och é..
Gömma mej i din famn o gråta,gråta tills tårarna tar slut.
Men var är den famnen?
Famnen jag vill gråta ut i...
Det är din,just din!
Det är dej som jag vill ha som nära vän,som alltid finns där för en.
Men det går inte,för du finns inte här..
Och när ja behöver dej som mest så é du inte här..
Jag klarar inte detta utan dej.. snälla säg att du vet vem du é!
Kom o hjälp mej! Som den änglen som du verkligen é...

Låt mej dansa.. vill bara glömma.. glömma allt genom att dansa... Älskar dansen.. den sviker aldrig.. i alla fall inte som människor gör. Dansen kan gå både bra o dåligt,men man älskar den alltid lika mkt ändå..



Åhh! Hur kunde det bli såhär? Ja förstår inte.. Snälla,lämna nig inte! Låt mig visa..!

Jag vill ha min hand i din.
Jag vill att det ska vara du som torkar bort mina tårar.
Du som finns här när allt känns tungt.
Det är dig mitt hjärta ska slå för.
Dig jag dör för.
Det är dig jag älskar.

Vad fan har jag gjort?!
Jag klarar inte detta!
Kan inte leva såhär..
Det är för svårt,snälla,FÖRSTÅ!!!



I dessa dagar,för ett år sedan,ringde du jämt och ständigt. Men jag tittade bara telfonen,orkade/ville inte svara.. Jag tänkte att du visste knappt vem jag var,svammlade alltid om en massa och förstod inte allt man sa.

Men nu ångrar jag mig så himla mkt! Om jag ändå hade svarat! Då hade du kanske funnits hos mig nu. Först nu förstår jag att du egentligen ville säga ett sista ord,ett "hej då".

Men dum som en idiot som jag är så svarade jag aldrig! Hur kunde jag?! Vad tänkte jag med!?

Gud vad jag hatar mig själv för det! Du kanske visste vad som skulle hända och ville att jag skulle komma,för då visste du om att det antagligeninte hade hänt,för då hade där varit någon hos dig,och hjälpt dig.

Nu är det försent för att ändra på allt,och det är snart ett helt år sedan...

Åh,jag fattar inte hur jag kunde göra som jag har gjort!? Jag kommer aldrig att kunna förlåta mig själv för detta! Aldrig!!

Jusst nu så skulle jag bara vilja få sitta och hålla din hand,höra din mjuka röst,krypa upp i din famn och bara få känna mig liten och älskad..

Jag kan knappt gråta,det gör så ont i halsen så fort tårarna är påväg.. Hur och när ska jag sluta sörja,sluta hoppas på att allt är en dröm och inse att detta är en verkliget och att du aldrig mer kommer tillbaka..

Nej,jag kommer aldrig att inse,inse att du är borta.. Du var mitt allt.. Den som verkligen älskade mig och tog hand om mig.. och nu finns där ingen som gör det mer.. Nu är du enängel,min ängel! Den vackraste änglen i hela himlen!

Varje dag,en liten stund så rinner det tårar ner för mina kinder.. och jag undrar hur länge det ska hålla på.. Jag vill kunna inse och förstå,men jag kan bara inte! Jag kan inte acceptera att du är borta!

Innerst inne så vet jag nog det.. men en del av mig kan inte förstå det..

Älskar dig! Glömmer dig aldrig! Hoppas vi ses någongång.. snart..

Saknar dig! `v




image107

Kommentera inlägget





Kom ihåg mig?









Ladda ner en egen design gratis | Bonusar inom casino, poker och bingo